Vid pollenallergi är det vanligt att du får ett eller flera av följande symtom:

• Du har både vattnig snuva och nästäppa.
• Du nyser mycket.
• Du har klåda i näsan.
• Du får röda, kliande ögon som rinner.
• Du kan känna dig trött.

Pollenallergi kan dessutom påverka luftrören. Du kan få rethosta och andnöd, som brukar vara värst om du anstränger dig.

Pollenallergi liknar besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får du ofta också ont i halsen. Ibland får du även tjock, gul snuva och någon gång hög feber. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.

De allra flesta som får pollenallergi behöver inte söka vård eftersom de oftast blir hjälpta av receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

• Receptfria läkemedel hjälper inte.
• Ett litet barn har pollenbesvär.
• Du har astmasymtom med hosta eller svårt att andas.
• Du har allergibesvär under hela året.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har svårt att andas.

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden. Här är några saker du kan tänka på:

• Det ärbättre att vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen då pollenhalterna är låga.
• Häng kläder eller sängkläder som ska torka inomhus.
• Vill du vara fysiskt aktiv utomhus, välj gärna på morgonen när daggen fortfarande binder pollen.
• Undvik att vistas på en nyklippt gräsmatta.
• Ta inte in växter med pollen inomhus.
• Undvik kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen.

Här är flera tips:

• Följ pollenprognoserna för att vara förberedd på höga pollenhalter i luften.
• Ha fönstren stängda under dagen.
• Pollenallergi blir värre av tobaksrök. Undvik därför att röka eller att vistas i rökiga miljöer.
• Ta med läkemedel mot pollenallergi om du ska resa.

Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen. Oftast behöver du inte göra ett allergitest för att veta vad som har orsakat besvären, men ibland kan en test behöva göras.

Vilken typ av test som används beror på vad läkaren vill undersöka. Det kan vara ett blodprov eller en pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om man har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.

Många kan uppleva att besvären påverkar vardagen om de inte får behandling. Barn med pollenallergi kan ha svårare att vara ute och orka leka med sina kompisar. Det kan också vara svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.

Målet med behandlingen är att du ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. Det finns receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Du kan ofta klara behandlingen själv och bli helt symtomfri. Fråga på ett apotek om du känner dig osäker på vilket läkemedel som passar dig.

Läs mer om läkemedel vid allergiska besvär i näsan och ögonen och om allergen immunterapi.

Korsallergi betyder att kroppen reagerar på ämnen som liknar det du är allergisk mot i pollen.

Många som har allergi mot pollen reagerar också på viss mat. Till exempel kan du få besvär av frukt, grönsaker eller nötter om du är allergisk mot björkpollen eller gråbopollen.

Det är vanligt att besvären av korsallergi blir tydligare under pollensäsongen, eftersom kroppen då redan är extra känslig.

Korsallergi mot björkpollen

Korsallergi mot björkpollen är vanligast. Du kan till exempel få symtom av något av det här:

• nötter som hasselnötter,
• baljväxter som jordnötter och soja,
• äpplen, päron och råa morötter,
• stenfrukter som mandel, körsbär, plommon, persika och aprikoser.

Korsallergi mot gråbopollen

Det är ovanligt att du får besvär av korsallergi mot gråbopollen. Om du får det kan du reagera mot till exempel det här:

• persilja, koriander, curry och kamomill,
• selleri, morötter och paprika,
• brödkryddor som anis, fänkål och kummin.

Korsallergi mot gräspollen

Det är ovanligt att du får besvär av vissa ämnen i mat på grund av att du är korsallergisk mot gräspollen.

Ovanligt med kraftiga reaktioner

Korsallergi brukar sällan ge allvarliga allergiska reaktioner. Det beror på att de ämnen som orsakar reaktionen ofta bryts ner snabbt i magen och tarmarna.

Om maten värms upp förstörs ofta de ämnen som kroppen reagerar på. Då kan många äta maten utan att få besvär. Detta gäller däremot inte nötter. Det beror på att nötter är svåra att värma upp på ett sätt som gör dem ofarliga för den som är allergisk.

Ibland kan du få hosta eller andnöd under pollensäsongen. Det kan bero på att allergin orsakar astmabesvär.

Typiska symtom för astma är att du får hosta som inte går över, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att du får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Du kan också få astmabesvär när du är ute och rör dig under pollensäsongen.

Det är viktigt att du kontaktar en vårdcentral om du får astma. Där kan du få hjälp med lämplig medicinering.

Pollensäsongen pågår från tidig vår till höst och varierar beroende på var i landet du bor.

Du kan följa aktuella pollenprognoser på Pollenrapporten.se.

Björk, al och hassel

Björkpollensäsongen brukar börja i södra Sverige i början av april. I Mellansverige börjar den i mitten eller i slutet av april och i norra delen lite senare. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot alpollen och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns vanligtvis redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti.

Gräs

Gräspollensäsongen kan börja i slutet av maj i södra Sverige, men brukar ha sin kulmen i slutet av juni. Många som är allergiska mot gräs känner även av besvär i juli och in i augusti.

Gråbo

På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en växt som är vanlig vid diken och vägkanter. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad.

Barrträd

I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande.

Pollenhalterna varierar 

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar.

Pollenallergi liksom andra allergier är ofta ärftlig, men behöver inte vara det.