Benskörhet utan att du bryter något ben ger inga symtom. Benskörhet upptäcks därför ofta först när man brutit ett ben.

Vanligast är benbrott i handlederna, höfterna, ryggkotorna och överarmarna. Det kan hända även i vardagliga situationer om skelettet är skört. 

De flesta benbrott gör ont på något sätt, men inte alla. Ett benbrott i ryggen på grund av benskörhet kan ibland bara göra lite ont. Benbrott i ryggen kallas också kotkompression.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har benskörhet. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det finns olika sätt att minska risken för benskörhet.

Fysisk aktivitet

Du behåller skelettet så starkt som möjligt genom att röra på dig regelbundet. Fysisk aktivitet förbättrar skelettet, muskelstyrkan, koordinationsförmågan och balansen. Genom att vara fysisk aktiv och träna kan du också undvika fallolyckor.

Du kan välja den aktivitet du trivs bäst med. Det är viktigt med en form av träning som belastar skelettet, helst ett par gånger i veckan. De flesta mår bättre både fysiskt och psykiskt av att röra sig lite extra i vardagen.  

Fysioterapeuter har träningsprogram för olika typer av skelettskador. De har också övningar för att stärka och stödja ryggen vid benskörhet. Du kan också få hjälp med övningar som förbättrar din balans.

Undvik att röka

Rökning ökar risken för benskörhet på flera sätt. Det finns till exempel ämnen i tobaksröken som påverkar kroppens förmåga att bygga upp skelettet.

Ät en varierad kost

Du behöver få i dig tillräckligt med kalcium och D-vitamin för att kunna bygga upp ett starkt skelett.

Du kan öka nivåerna av D-vitamin i blodet om du är ute i solen under sommarhalvåret och äter en varierad kost som innehåller kalcium och D-vitamin. Du behöver få i dig dessa näringsämnen på annat sätt om du inte får i dig tillräckligt genom din kost.

Ett blodprov visar om du har brist på D-vitamin. Då kan du få ta extra tillskott.

Prata med en läkare innan du börjar med tillskott

Det är viktigt att du får halten av kalcium i blodet och njurfunktionen kontrollerad innan du börjar med extra kalciumtillskott. Om du har haft njursten kan risken öka för nya njurstensanfall om du får för mycket kalcium. Prata alltid med en läkare innan du börjar med tillskott.

Du kan även behöva anpassa din kost om du har genomgått en fetmaoperation, eller om du väger för lite. Du kan ta hjälp av en dietist om du behöver.

Barn och unga kan påverka sin benmassa

Barn och ungdomar kan påverka sin benmassa genom att äta mat som innehåller tillräckligt med kalcium. Exempel på kalciumrika livsmedel är mejeriprodukter och veganska alternativ till dessa. Det är viktigt för unga att röra på sig och att vara utomhus varje dag.

Vid läkarbesöket får du berätta om dina besvär. Läkaren brukar fråga om till exempel din livsstil, vilka släktingar som har haft benskörhet och vilka läkemedel du använder. Det görs för att ta reda på om du har en ökad risk att få benbrott.

Läkaren frågar även om du har haft tidigare skelettskador eller om du har sjukdomar som kan orsaka benskörhet. Svaren på frågorna kan sedan skrivas in i ett formulär som kallas FRAX. Formuläret gör det möjligt att räkna ut hur stor risk du har att råka ut för till exempel ett brutet höftben inom de närmaste tio åren.

Läkaren gör också en kroppsundersökning.

Du behöver utredas för benskörhet om något av det här stämmer in på dig: 

• Du har minskat mer än tre centimeter om du är yngre än 70 år.
• Du har minskat mer än fem centimeter om du är äldre än 70 år.

Om du är över 50 år och har fått ett benbrott som kan bero på benskörhet, behöver du göra en undersökning för att bedöma risken för fler benbrott i framtiden.

Bentäthetsmätning 

Du får göra en bentäthetsmätning om läkaren misstänker att du har benskörhet.

Du behöver inte förbereda dig på något sätt inför en bentäthetsmätning. Bentäthetsmätningen görs med hjälp av röntgen. Du ligger på en brits under röntgenundersökningen. En röntgenapparat skickar en mycket svag röntgenstråle genom den del av skelettet som ska undersökas, oftast ryggen och höften.

Ofta tas också en bild från sidan av din rygg vid bentäthetsmätningen för att upptäcka om du har fått en fraktur i ryggkotorna.

Andra undersökningar

Benskörhet kan också vara ett tecken på en annan sjukdom eller en följd av behandling med läkemedel. Då får du lämna en del blodprover. Svaret på blodproverna kan i sin tur leda till ytterligare undersökningar.

Du kan få behandling med läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott om du har benskörhet.

Läkemedlen finns i form av tabletter eller sprutor. Du får också extra kalcium och D-vitamin för att behandlingen ska fungera bättre. Om benskörheten orsakas av en annan sjukdom får du behandling för den sjukdomen först.

Du som får behandling med kortisontabletter under tre månader eller mer kan behöva ta läkemedel som minskar kortisonets påverkan på skelettet. Prata med den läkare som påbörjat din kortisonbehandling. Det är viktigt att du inte själv avslutar eller ändrar din behandling med kortison.

Uppföljande bentäthetsmätning

För att se om behandlingen fungerar bra gör man ofta en ny bentäthetsmätning efter några år. Prata med din läkare om behovet av mätning.

Du kan förbättra säkerheten inomhus om du tar bort sådant som du lätt kan snubbla på, till exempel mattor och sladdar. Då minskar risken att du faller och bryter något ben. Här är fler tips:

• Lägg halkskydd under mattor.
• Ha flera lampor tända och även på natten om du behöver gå på toaletten då.
• Installera handtag på väggen vid toaletten, badkaret eller i duschen.
• Använd en halkmatta i badkaret och duschen.
• Gå med stadiga inneskor.
• Förvara saker du behöver på en lagom höjd så att du slipper ställa dig på stolar eller stegar för att nå dem.

Använd trygghetslarm om du har det. Det är också bra att ha telefonen med dig om du skulle falla omkull.

Läs mer i texten Gör hemmet tryggare.

Förbättra säkerheten utomhus

Använd halkskydd till dina skor, till exempel broddar. Det finns hjälpmedel som ger stöd vid promenader.

Läs mer i texten Att ramla när du blir äldre.

Vävnaderna i benet bryts ner och byggs upp genom hela livet. Vanligtvis finns en balans mellan nedbrytning och uppbyggnad. När du har benskörhet rubbas balansen och mer ben bryts ner än vad som bildas.

Hormoner påverkar benmassan

Benmassan byggs framför allt upp under de första 25 levnadsåren. Benen består av både kompakt och porös och gles benvävnad. Skelettet bryts hela tiden ner och nybildas. Den porösa benvävnaden minskar sedan långsamt i vuxen ålder. Hos äldre minskar även den kompakta benvävnaden.

Benförlusten ökar i samband med klimakteriet, framför allt på grund av att halten av könshormonet östrogen minskar. Det beror på att hormonet hjälper kroppen att hålla balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben. Benmassan minskar mest under de första åren efter att du haft din sista mens. 

Hård träning påverkar hormonbalansen hos yngre

För de allra flesta är det bra med fysisk aktivitet för att förebygga benskörhet. Men unga kvinnor som tränar på elitnivå kan få en minskad benmassa. Det beror framför allt på att den hårda träningen påverkar hormonbalansen i kroppen. Det brukar märkas genom att mensen inte kommer lika ofta eller försvinner helt. Detsamma kan även hända om du har anorexi.

D-vitamin och kalcium behövs för att bygga upp ben

Det är viktigt att kroppen har tillräckligt med D-vitamin och kalcium för att skelettet ska kunna byggas upp och bibehållas.

Med åldern blir det vanligare att få brist på D-vitamin, bland annat för att huden bildar mindre D-vitamin från solljus. D-vitamin behövs för att kroppen ska ta upp kalcium från tarmen.

Om mängden kalcium i blodet minskar börjar kroppen i stället ta kalcium från skelettet. Det gör att skelettet på sikt bli urkalkat.

Kvinnor har högre risk än män

Kvinnor har högre risk att få benskörhet än män. Det beror på att kvinnor har en mindre benmassa från början. Benmassan minskar sedan ytterligare efter klimakteriet.

Män som har låg halt testosteron i blodet har en ökad risk för att få benskörhet.

Fler orsaker till att risken ökar

Det kan finnas flera andra orsaker till att risken ökar. Här är några exempel:

• Att du dricker alkohol.
• Att du tar läkemedel som till exempel kortison, vissa läkemedel mot epilepsi, långvarig behandling med det blodproppsförebyggande medlet heparin och anti-hormonella läkemedel vid behandling av bröstcancer och prostatacancer.
• Sjukdomar som till exempel ledgångsreumatism, överkänslighet för gluten, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdom.
• Att du har låg kroppsvikt.

Ärftlighet spelar roll

Risken att få benskörhet och benbrott ökar också om du har en ärftlig ökad risk för benskörhet i din släkt. Mängden kalcium och andra mineraler i skelettet kan vara ärftligt. Även kroppsbyggnad och balans påverkas av ärftlighet.

Benskörhet hos barn och ungdomar beror oftast på en medfödd sjukdom. Den vanligaste orsaken är osteogenesis imperfecta, som är mycket ovanlig. Svåra former av denna sjukdom kan upptäckas redan vid ultraljud under graviditeten eller vid förlossningen. Det finns även lindrigare former. Då upptäcks ofta sjukdomen i tidig vuxen ålder.

Läs mer om medfödd benskörhet – osteogenesis imperfecta på Socialstyrelsens webbplats.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom. 

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för benskörhet.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har tagit fram informationsmaterial riktat till osteoporospatienter.

Här kan du läsa SBU:s broschyr Att leva med osteoporos och mötet med vården. På sidan finns också en film du kan se.

SBU har också ett faktablad om benskörhet.