Du kan bryta höften på två olika ställen:

• Brottet går genom själva lårbenshalsen, som sitter högst upp på lårbenet precis under ledkulan. Det kallas för cervikal fraktur.
• Brottet går genom övre delen av lårbenet, där musklerna har sitt fäste. Det kallas för trokantär fraktur.

Båda typerna är lika vanliga.

Vanligt bland äldre kvinnor

Varje år får omkring 18 000 personer i Sverige ett höftledsbrott. Genomsnittsåldern vid höftledsbrott är 82 år. Det är vanligare att kvinnor bryter höften eller skadar skelettet vid ett fall. Det beror på att benskörhet är vanligare hos kvinnor än hos män.

Följande symtom är vanliga om du har brutit höften:

• Du får mycket ont i ljumsken, och smärtan kan stråla ner i låret ner mot knät.
• Det gör ont att resa dig upp.
• Du har ont och det skadade benet kan peka utåt och se kortare ut än det andra.
• Du har svårt att stå eller gå på benet.

Ibland går inte lårbenet eller lårbenshalsen helt av när du faller, men det kan finnas en spricka som syns på röntgen. Du kan ställa dig upp och gå, men det gör ont i höften. Om du fortsätter belasta benet kan det leda till att lårbenet går av helt. Då blir smärtan mycket värre, och du kan inte längre gå.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att du har fått ett höftledsbrott. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Om det är bråttom

Ring 112 om du eller någon annan har skadat höften och inte kan stå upp och stödja på benet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du får genomgå en röntgenundersökning för att läkaren ska kunna bestämma skadan.

Om brottet inte syns från början görs en magnetkameraundersökning, eller ibland en datortomografi. Ibland behöver röntgenundersökningen upprepas efter några dagar.

Nästan alla höftledsbrott behöver opereras. Vilken metod som används beror på vilken typ av brott det är, hur det ser ut och hur starkt dit ben är.

Det är ofta svårt för sjukhuset att exakt bestämma när operationen kommer att bli av. Sjukhuset försöker oftast operera inom ett dygn efter att du fått din diagnos. Men du måste må så bra som möjligt innan operationen. Därför kan det ibland ta lite längre tid.

Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation.

Det finns flera sätt att förebygga ett höftledsbrott. Du kan till exempel träna din balans och göra hemmet säkrare.

Träna styrka och balans

Att vara fysiskt aktiv är viktigt för att undvika att ramla och att skada sig. Öva på både styrka och balans. Styrketräning ökar muskelstyrkan och dessutom minskar risken att skadas allvarligt om du skulle falla. Balansträning har stor betydelse för att minska risken för fall. Du kan också träna på att lägga dig på golvet och att ta dig upp.

Ju äldre du blir, desto viktigare är det att träna balansen. Att ha bra balans i kombination med muskelstyrka är ett bra skydd mot fallolyckor.

Träna balans med stöd från en fysioterapeut och arbetsterapeut

En fysioterapeut på vårdcentralen kan hjälpa dig att få ett träningsprogram med övningar för bättre balans.

Du kan också träna på ett gym eller träningscenter. Där finns ibland pass som är anpassade för styrka och balans.

En arbetsterapeut kan ge dig tips på hur du kan göra hemmet säkrare, så att risken för att ramla minskar.

Läs mer om: Fysisk aktivitet och träning.

Bra matvanor kan minska risken för att falla

Du kan få sämre balans och styrka om du får i dig för lite näring. Det ökar risken för att ramla.

Risken för benskörhet ökar om du inte får i dig tillräckligt med D-vitamin och kalcium. Du kan öka nivåerna av D-vitamin i blodet om du är ute i solen under sommarhalvåret och äter en varierad kost som innehåller kalcium och D-vitamin.

Du kan behöva komplettera med D-vitamin om du enbart vistas inomhus. D-vitamin-nivåerna kan kontrolleras med ett blodprov hos din vårdcentral.

Läs mer om goda matvanor:

• Tips för att öka aptiten hos äldre.
• Äldre - råd om bra mat på Livsmedelsverket.se

Äldre behöver extra vitamin D

Du som har fyllt 75 år behöver få i dig mer D-vitamin. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att alla som har fyllt 75 år tar tillskott med 20 mikrogram D-vitamin varje dag.

Läs mer om D-vitamin på Livsmedelsverket.se

Nikotin och alkohol

När du blir äldre förändras kroppen och du blir mer känslig för alkohol. Även en mindre mängd alkohol kan göra att balansen blir sämre. Alkoholen påverkar också dina reflexer och din rörelseförmåga.

Att undvika rökning, snusning och alkohol bidrar också till ett starkare skelett.

En del läkemedel kan påverka balansen

En vanlig biverkning av lugnande medel och sömnmedel är att du blir dåsig och trött dagen efter. Du kan också bli yr, få problem med balansen eller bli svag i musklerna. Då ökar risken för att du ska ramla och skada dig. Läkemedlen kan också försämra minnet och orsaka förvirring. En del andra läkemedel kan också påverka din balans.

Läs mer om att ta läkemedel när du är äldre.

Förbättra säkerheten inomhus

Du kan förbättra säkerheten inomhus om du tar bort sådant som du lätt kan snubbla på, till exempel mattor och sladdar. Här är fler tips:

• Lägg halkskydd under mattor.
• Ha flera lampor tända och även på natten om du behöver gå på toaletten då.
• Ha glasögon till hands om du behöver gå upp på natten.
• Sätt upp handtag på väggen vid badkaret eller i duschen.
• Använd en halkmatta i badkaret och duschen.
• Gå i stadiga inneskor.
• Förvara saker så att du slipper klättra för att nå dem.
• Kontakta en läkare eller optiker om du ser dåligt.

Använd trygghetslarm om du har det. Det är också bra att ha telefonen med dig om du skulle falla omkull.

Du kan ibland få höftskyddsbyxor

Det finns höftskyddsbyxor som kan skydda om du har lätt för att ramla. Ett annat alternativ är fallskydd som du kan sätta fast i dina egna byxor. De dämpar stöten vid fall. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova och beställa dessa.

Läs mer: Gör hemmet tryggare.

Läkemedel mot benskörhet

Benskörhet märks oftast inte förrän du får ett benbrott eller en spricka i skelettet. Det kan hända även vid små olyckor, eftersom skelettet har blivit skörare.

För att ta reda på om du har benskörhet görs en undersökning som mäter hur tätt och starkt skelettet är. Den kallas för bentäthetsmätning och beställs av en läkare. Prata med din läkare om du behöver göra en sådan undersökning, särskilt om du har brutit till exempel handleden, axeln eller en kota i ryggen.

Det finns olika läkemedel som du kan få som motverkar benskörhet genom att öka bentätheten. Risken för benskörhet ökar med åldern och därför är det framför allt äldre som får behandling med läkemedel.

Många kan ha besvär efter ett höftledsbrott men inte alla. Det tar lång tid att läka. Hur lång tid det tar innan benbrottet läker beror i första hand på om det är lårbenshalsen eller övre lårbenet som har skadats. Ett brott på lårbenshalsen tar oftast längre tid att läka. Du får räkna med upp till ett år innan du vet hur bra du blir.

Vid vissa typer av höftledsbrott byter man ut ledkulan mot en höftprotes. Då är det de mjuka delarna runt leden som behöver tid för att läka. Ett brott på övre lårbenet läker vanligtvis inom tre till sex månader.

Viktigt att träna rörligheten

Du kan ha svårare att röra dig efter att ha opererats för ett höftledsbrott. Resultatet beror på hur brottet ser ut, din hälsa och din kondition innan skadan.

En del kan träna så att de blir helt återställda, medan andra inte återhämtar sig fullt ut. Du kan behöva opereras igen om skadan inte läker på ett bra sätt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.